Redovisning i mitt eget huvud

Idag skulle jag ha haft projektredovisning. Eller inte bara jag direkt men i alla fall. Så blev det ju icke. Istället har jag legat i min säng och snytit mig i stort sett hela dagen. Jag som nästan hade ändrat mig och tyckte att det skulle vara lite kul med redovisning. Jag hade planerat att ha på mig en av de svarta klänningarna och häga upp alla andra kläder. Jag hade tänk skriva ut informationsbladet om varför man ska välja second hand och gett det till folk som kanske kanske skulle vara intresserade. Jag hade tänkt ha en skål med godis för att locka besökare och till alla tvåor skulle jag säga att de ska ha en fast plan och ett mål, och att det är väldigt skönt att jobba själv. Att man ska börja i tid skulle alla andra säga så det fattar de nog ändå. Jag tror att min redovisning skulle ha blivit bra men nu får alla tvåor vara olyckligt ovetande om vad ja har gjort uder dessa 100 timmar. Sen har jag kommit på att jag har ju inte lagt upp alla efter-bilder! Det kommer, jag lovar. Den här veckan ska de komma! Allt är klart i alla fall. Nu gäller det bara att skiva en redovisning och utvärdering. Det blir bra.

Peace.

Imorgon smäller det!

Ja, imorgon vankas det projektredovisning. Jag skulle ljuga om jag sa att jag var taggad. När jag vaknade i morse och var sjuk blev jag ännu mindre taggad. Jag får se hur det går. Jag hade ju planerat att finslipa riktigt ordentligt på allt idag men det orkar jag inte. Jaja, det löser sig.

Peace.

Problemas.

Det blev något knas med koderna så skrivdelen gick inte att lägga upp här. Den skulle ju tappa sitt syfte lite om den inte visades så jag var tvungen att lägga upp den i min andra blogg. Så se den HÄR.

DONE!

Jag blev nästa nyss klar med skrivdelen om varför man ska välja second hand. Jag blev ganska nöjd faktiskt. Dessvärre blev det något fel när jag skulle lägga upp den här så ni får klara er utan. Imorgon ska allt vara klart. Eller inte allt. Jag känner bara en oerhörd lättnad just nu. Jag älskar att vara nöjd.

Peace.

Sista veckan.

Jahapp, så ska projektet in nästa vecka då. Spännande. Jag är nästan nästan nästan klar med den blommiga klänningen. Alla delar sitter på plats och nu ska jag bara komma fram till hur det ska se ut. Jag kan inte bestäma mig. Ska den vara om jag tänkte från början? Jag den vara om jag tänkte sen? Ska den se ut på ett helt annat sätt? Sen kom min syster i sista sekunde med en gammal secondhandklänning som hon vill att jag ska sy om. Det tackar jag ju inte nej till. Detta bir alltså en intensiv vecka med tanke på att jag måste skriva det skriftliga också. Jag hade också tänkt börja planera själva redovisningen också. Vi får se.

Peace.

JA!

Jag längtar tills jag kommer hem från skolan idag. Då ska jag sy klart klänningen hade jag tänkt. Alla delat är sicksackade och follade och allt så nu ska det bara sättas ihop och det är ju det som är det svåra. Spännandespännandespännande. Dock har jag fortfarande ingen medbedömare. Sablar.

Peace.

Problem.

Jag har stött på två problem:
1. Jag har ingen medbedömare. Vem ska vara det? Vad ska det vara för människa? Ska det vara en modemänniska som kan ta sig en titt på kläderna? Ska det vara en miljömänniska som kan titta på själva syftet med det hela och texten som jag håller på att skriva. Eller ska det helt enkelt vara en bloggmänniska som kanske tittar på bloggen och ser till helheten i relation till samhället? Jag har ingen som helst aning och en liten panik börjar sprida sig i min kropp.
2. Symaskinen är trasig. Fast nu ljuger jag för mitt i skrivandet tog jag en liten rast och råkade laga symaskinen så då har jag bara ett problem.

Problem eller ej. Jag jobbar på den skriftliga delen och fortsätter med klänningen. det ska bli spännande att se den träda fram om den blir som jag har tänkt mig. jag hoppas det men vet fprtfarande inte hur det ska gå till.

Peace.

Mer än bara ork.

Halva söndagen har spenderats åt att sy på klänningen. När jag kommit halvvägs och testade att nåla ihop allt kom jag fram till att den inte alls ska se ut som jag hade tänkt från början. Den ska vara betydligt mer komplicerad än så såklart. Framsida kommer ta form av en v-formar urringning och baksidan kommer innehålla en öppen svank. Hur allt ska sys vet jag inte riktigt. Jag har en förmåga att alltid lägga ribban alldeles för högt men det ska nog gå bra. Det blir till att sy lite mer på den under 22-nyheterna.

Peace.

Orken kom!

Jappjapp. Orken kom som ett brev på posten. Trots en irriterande huvudvärk satte jag mig och sydde lite på klänningen. Nu är nederdelen helt klar och imorgon ska jag nog göra klart överdelen om jag orkar. Vi får se och tar dagen som den kommer.

Peace.

Jag saknar ork.

Egentligen borde jag sy klänningen som jag har försökt färdigställa i evigheter nu, men jag har total avsaknad av ork! mitt huvud känns dubbelt så tungt och jag bävar för att sätta mig i en kall hall och sy. Jag vet exakt hur den kommer bli och hur jag ska sy den, det gäller bara att göra det. Men där har vi problemet med att jag inte kan sy när jag fryser igen. Efter att ha halvfrossat i en vecka känner jag mig inte taggad för att stå halvnaken och testa en kall sommarklänning. Och av erfarenhet blir det aldrig bra om man inte känner sig sugen på att sy. Känner jag mig själv, vilket jag definitivt inte gör, borde jag snart få symani igen och sitta och sy dagar och nätter i sträck. Det är lite så jag fungerar. Jag hoppas att det kommer snart.

Peace.

I´m on g!

Jappjapp. Jag fattar inte varför men idag började jag skriva på den skriftliga delen. Jag har väl ungefär hunnit gjort inledningen. Mer orkar jag inte. Min hjärna är inte den bästa för tillfället. Jag behöver socker i form av en chokladboll.

Peace.

Klänning/kjol.

Jag har ju totalt glömt berätta att jag håller på med en klänning. Eller en kjol. Vi får se. Blommig är det i alla fall. Spännande. Och passande nu när solen ännu en gång har kommit på besök. Jag återkommer.

Peace.

Snilleblixt.

Jag hade efterfrågat en snilleblixt under matteprovet, men fick man någon sådan? NEJ! Istället fick jag en snilleblixt när jag vaknade imorse. Den innehöll inte en enda derivata och absolut inga exponentialfunktioner, den innehöll en klänning som jag ska se till att tillverka. Dessvärre innehöll den endast ett ryggparti men det får jag lösa på något vis. Vänta med spänning, idag är det tillräckligt varmt och jag ska se vad det finns för tyger/gamla kläder/kalla det vad du vill, att sy den av.

Peace.

Förfrusna kroppar.

Egentligen skulle jag helst vilja sy nu men jag fryser så förbaskat mycket att jag vill bara dö så fort jag tänker på att klä av mig kläderna och testa lite tyger. Så istället sitter jag här och inspireras. Något jag gör väldigt ofta. Om mitt projektarbete gick ut på att dreggla över fina kläder på internet skulle jag ha gjort 100 timmar för evigheter sen, men nu är det ju så att jag faktiskt ska sy egna kläder också. Då blir det dubbelt så mycket tid. Mitt projekt är ett evighetsarbete. Jag vet, bilder på färdiga kläder kommer sen. Som jag sa är det för kallt för att kunna leva ett normalt liv. Tålamod!

Peace.

Smyckestillverkning.

Jag har fått för mig att jag ska börja tillverka smycken. Om det enbart är en impulsgrej vet jag inte. Vi får se. Jag får ta mig en tripp till Röda korset nästa vecka och se vad de har att bjuda på i smyckesväg. Vänta med spänning. Måste klura på en ny klänning.

Peace.

SOFT!

Jag blev nyss klar med soft-analysen. Det känns soft. Jag är cool. Ikväll vankas det 100-dararsfest och invigning av den svarta klänningen. Spännande spännande. Det känns faktiskt bra att kunna sy sina egna kläder. Så betydligt mycket roligare. Även om det inte blir super bra känns det ändå cool att veta att jag har gjort det själv. Jag är oerhört nöjd med mitt val av projektarbete.

Peace.

Blogg = loggbok.

Från och med nu kommer inte detta bara vara min projektblogg utan också min loggbok. Skönt. Det kändes ganska onödigt att skriva i stort sett samma saker på två olika ställen. Det borde ocks medföratt denna blogg blir betydligt mer aktiv. Spännde. Jag har skrivit en inledningen till den skriftliga delen. Eller nu ljög jag. Jag har inte skrivit ner den på papper men jag har den i huvudet. Det farliga är att jag kommer glömma bort allt innan det hamnar på papper. Fast har det suttit där i några veckor borde det stanna kvar. Just nu har jag inte tid at skrivaner det. Jag har redan spenderat alldeles för mpnga timmar vid datorn idag med att skriva idrottsarbete och utvecklat projektplnen lite. Jag återkommer.

Peace.

KLÄNNING!

Dessa byxor går nog inte att känna igen längre. De har förvandlats till en klänning. En oerhört tight sådan. Fast egentligen är den ju inte så tight. När den väl är på finns det en hel del överflödigt tyg i ryggpartiet, men när man ska få på och av den är det krig som gäller. Den måste dras på nerifrån eftersom den nedersta delen är för smal för att komma över både axlar och höfter. Det innebär att toabesök betyder nakenhet. Kanske inte direkt den ultimate krogenklänningen alltså. Men när skulle man annars kunna använda den? Den är ju så oerhört kort. Jaja, jag får se. Bältet är i alla fall gjort av de överblivna delarna från jeansen som också är klara. Man måste såklart inte ha på bältet men med tanke på det överflödiga tyget blev det bättre så. Jag känner mig väldigt nöjd med den här med tanke på att det var ett par oerhört fula byxor för någon vecka sedan. Vi får se när den används.

Peace.

ps. Jag tycker om kaninhuvuden. ds.

ps2. Jag tycker inte om mitt avslitna hår i nacken som är en följd av för mycket knitar mitt på huvudet, därav den svarta fläcken. ds2.

Byxa blir klänning.

Jag har spenderat hela dagen åt att sy klart klänningen som från början var ett par byxor. Nu är den nästan klar. Den är svart kort och supertight. Jag får kämpa för att få av och på den. Just nu håller jag på med det sista finslipet. Bland annat gick hela 22-nyheterna åt att sicksacka och sy jeansremsor som ska flätas och bli ett bälte till. Inte det roligaste kan jag ova men det kan nog bli bra. Men jag måste erkänna att jag nog aldrig med kommer ge mig på att sy ett en figursydd fodralklänning av ett par byxor. Jag vet inte hur många gånger jag har varit påväg att klippa sönder allt och ge upp. Men nu börjar det som sagt likna något! Imorgon är den nog klar och då kommer också bilder på den första klänningen och jeansen. Spännande.

Peace.

Done!

Jeansen blev klara i tid så nu är de redo att inviga Polen och Krakow. Bild väntar vi med däremot. Det hann jag inte. Däremot tog jag mig friheten att sy på ett par svarta fickor också. Nu har jag blivit totalt beroende av att sy och vet inte hur jag ska klara mig i tre dagar utan symaskin. Måste sticka.

Peace.

I call them jeans.

Dessa två ska bli ett. Spännande spännande. Bilden nedanför är ett försök till hur jag hade tänkt att de skulle se ut. Oerhört noga ritade i ps. Som sagt hoppas jag på att få klart dem till Polen och det ska nog funka. Om jag har tur. Och just det! Jag kom på en sak som jag borde ha till projektet. Jag ska skriva ihop något tjusigt om varför man ska välja second hand. Eftersom jag redan har gjort ett miniprojekt om det borde det inte bli så svårt. Jag tänkte också slänga in lite fakta och så. Kan bli spännande. Det förstärker ju målet med det hela lite till; få folk att fatta hur bra secons hand är. Jag meddelar senare hur det går.
Peace.

Nästa projekt!

Jag tänker svart halvporrig tupklänning. Men vad vet jag. Hur det ska gå till vet jag inte heller, men det är det som är kul. Bara att börja klippa. Sprätta är för seriösa mesar. Saxen är min vän.

Peace.

Det går bra nu.

Idag blev den svarta klänningen klar. Dock tänker jag inte visa några bilder ikväll. Efter att ha mosat i mig överdrivna mängder tårta i form av både smörgås och prinsessor tänker jag inte sätta på mig en klänning och ställa mig framför kameran. Just nu vet jag faktiskt inte vad nästa offer blir. Den påbörjade blommiga klänningen kanske? Men dessvärre har jag nog kört fast lite på den. Den är så svår. Jag får se. I veckan vill jag i alla fall få jeansen gjorda så jag kan strosa runt i dom i Krakow som väntar på lovet.

Peace.

The black one.

Jag är på gång med den svarta klänningen. Det gick så bra att jag tvingade mig att sluta. Jag blev lite rädd att jag helt plötsligt skulle klippa fel. Klipper jag fel är hela klänningen förstörd. Känn ingen press. Skissen är dock inte lika aktuell längre. Jag ändrade lite. Men bara lite. Nu kanske jag vågar fortsätta. Den måste bli klar till vecka 10.

Peace.

VÅRJACKA!

Jag kan faktiskt knappt tro det själv. Jag har gjort mig en vårjacka! Här är originalet om ni inte kommer ihåg hur åbäket såg ut från början. Jag blev faktiskt väldigt nöjd. Den klipptes av, fodret togs bort, ärmarna klipptes av och veks upp och ett resår syddes i. Resåret var svårast. Jacktyg är inte det lättaste att sy i med en vanlig nål vill jag lova. Och nej, resåret är inte nyköpt. Det kom med tygsaxen och de andra sytillbehören. Inget ska köpas nytt. (Trådrullar och spolar och liknande som man hittar hemma räknas inte som nyköpt...)

Peace.

Jacka klar!

Tro det eller ej men jag spenderade min lediga dag åt att sy klart jackan! Den blev ganska bra faktiskt. Absolut en användbar vårjacka. Bild kommer senare. Jag vägrar ta kort på mig själv när jag ser ut som jag gör idag. Om vädergudarna är på min sida imorgon kanske den invigs redan då. Kanske.

Peace.

Skiss #2.

Detta ska föreställa en oerhörd sommarklänning. Än så länge är bara kjoldelen klar men snart kommer även överdelen. Den borde inte vara så svår. Det tråkiga är ju bara att det är evigheter kvar till sommaren. Fram tills dess går nog inte den här klänningen att använda. Den är verkligen sommar.

Peace.

Skiss.

Jag gjorde det i alla fall! Såhär vill jag att min klänning sak se ut. Det är alltså den där svarta som jag visade för ett tag sen. Om ni inte fattar min underbara skiss är det transparent tyg i axelbanden och i sidorna. Nu är bara frågan hur fasen man syr i det oerhört glansiga och fina tyget det ska vara i övrigt. Jag får fundera på det. Kanske en klänning för den stundande 100-dagarsfesten?

Peace.

Jag kanske tar tillbaka mitt löfte.

För hur kul är det egentligen att se en halvklar jacka. Eller klänning. Eller en annan klänning. Har jag börjar på något mer? Jag har en förmåga att alltid påbörja en hel del saker men att slutföra dem är lite tråkigare. Däremot fick jag för mig att jag trots allt ska rita skisser på alla plagg. En sån där första bild om hur de kommer se ut. Förhoppningsvis. Vi får se.

Peace.

Jag lovar en mitt-i-arbetet-bild!

Just nu är jag mitt inne i en oerhört konstig vecka men jag vågar i alla fall lova att det kommer komma någon typ av vettig uppdatering innan veckans slut. Skulle det kunna vara så att jag hinner sy någon checkt till på fredag? Man vet aldrig. Jag har typ all tid i världen med mitt nya schema.

Nästa klänning.

Min rastlöshet tvingar mig att börja på en ny klänning. Mina önskningar är att den ska vara klar till onsdag. Hur det ska gå till har jag ingen aning om. Denna söta lilla klänning köpte jag för evigheter sen på Brödet & Fiskarna med tanken att jag skulle sy om den när jag kom hem. Det gjorde jag inte men nu hade jag tänkt hitta på något kul med den. För tillfället ser man bara gravid och allmänt tjock ut i den.

Jag <3 tygsaxen.

Detta är min bäste vän. Tygsaxen. Typ den bästa saxen jag någonsin har haft i min hand. Gammal som bara den men vad gör det? Jag ärvde den och en del andra sygrejer för ett bra tag sen av en avlägsen släkting. Vad gammal jag kände mig helt plötsligt. Det känns konstigt att ärva saker. Eller egentligen kanske man inte kan säga att jag ärvde den. Hon som dog hette Maja och bodde i Blekinge. Jag har inget minne av henne. Eller jo, jag minns att jag tyckte om henne. När hennes man, Emil (jag har aldrig fattat om det är Emil eller Maja jag är släkt med) också dog några år senare hade någon tänkt på mig och gett lådan med alla sygrejer till farmor så hon kunde ge dem till mig. Jag älskar den lådan. Speciellt alla de miljontals fina knapparna. Någon gång ska jag göra något av dem. De förtjänar ett bättre öde än att ligga i en låda och dö. För att göra en lång historia kort; jag älskar min tygsax.

Peace.